Jag har valt kvalitativ metod som består av en intervju med en kvinnlig lokalpolitiker i Göteborg. Urvalet bestod först av fyra kvinnliga lokalpolitiker från Göteborg
Kvalitativ metod ger möjligheten att du till exempel får personliga intervjuer med folk vilket ger dig mer djupade detaljer om ämnet. Det passade mitt arbete bra eftersom mitt tema behöver långa detaljerade svar. Det är flexibel,teoretiskt som ger nöjda resultat oftast.Jag skulle intervjua fyra personer från början,dock var det bara en person som valde att ställa upp och svara mig så att tillslut blev det bara en kvinna. Jag fick maila personen istället för att träffa henne för att tiden krockade med min skola och hennes jobb. Jag fick svaren på mailen. Jag valde mina frågor utifrån min bakgrund som är baserad på tidigare forskning. Om jag hade fått träffa min intervjuperson hade jag kunnat få ett mer tillförlitligt resultat, eftersom man vet aldrig hur hon uppfattade mina frågor när hon har bara läste mina frågor och inte kunnat fråga mig hur jag menar exakt när vi sätter med varandra i plats och diskutera. Jag hade kunnat också ta bilder på min intervjuperson om jag hade lyckats träffa henne,jag har kanske uppfattat henne annorlunda vad hon har menat. Jag hade kunnat också ta bilder på min intervjuperson om jag hade lyckats träffa henne,men det gick inte. Jag kan inte säga eller dra några generellt slutsatser på grund av att jag har haft bara en person i min undersökning,men däremot kan jag dra slutsatser om hur en kvinnlig politiker i Göteborg upplever diskriminering. I min resultat så presenterar jag intervjupersonens svar samt diskuterar jag det. Jag tolkar hennes svar utifrån saker hon nämnde som jag har skrivit om i min bakgrund samt nya saker som jag har inte nämnt innan som hon har tagit upp och som kan bidra till ämnet diskriminering av kvinnliga politiker.Validiteten och reliabiliteten i undersökningen är generellt sätt låg,framförallt för att jag har bara haft en person.
Validiteten och reliabiliteten i undersökningen är generellt sätt låg, framförallt för att jag bara har med en intervju i min undersökning. Som nämnt innebär det att jag inte kan dra några generella slutsatser. Om jag hade intervjuat fler personer hade jag kunnat se mönster och dra vissa slutsatser. Det är sannolikt att jag hade fått fler och andra svar på mina frågeställningar. Validiteten är dock relativt hög utifrån att jag får svar på mina frågeställningar. Mina intervjufrågor är baserade på syfte och frågeställningar och väl grundade i tidigare forskning. Mitt resultat kan jag därför sätta i relation till tidigare forskning som stärker min tes om att kvinnliga politiker upplever diskriminering.