Jämställdhetsarbetet i Riksdagen
År 2006 har Riksdagens börjat ett permanent jämställdhetsarbete för att förbättra arbetsvillkoren med motion från riksdagen arbetsgrupp för jämställdhet beslutade Riksdagsstyrelsen att den enkätstudien om jämställdhet som genomfördes våren 2016 skulle följa med intervjustudie (Jämställdheten i riksdagen – en enkätstudie) .För varje mandatperiod ska jämställdhetsarbete utvärderas i riksdagen. Syftet med studien är att fördjupa sig och jämföra förra resultaten till enkäten med det nya resultaten. Studien utförde i samarbete med statsvetenskapliga institution vid Uppsala universitet. Frågorna som undersöktes handlade om manliga samt kvinnliga politiker får samma möjligheter att nå högre position i politik. Totalt har 40 intervjuer genomförts med 20 män och 20 kvinnor som sitter i riksdagen. Resultaten i studien visade är att många kvinnliga politiker upplever att förväntningar på dem är högre jämfört med deras manliga kollegor som leder till att kvinnor har större oro att begå ett misstag i riksdagen.
“Den finns miljöer och områden, sektorer som är traditionellt sett väldigt manligt kodade där jag upplever att man som kvinna får arbeta längre och hårdare för att uppnå legitimitet” säger en av intervjupersonerna. Många kvinnliga politiker fick höra kommentarer om sina kläder och utseende i irrelevanta sammanhang.
Objektifiering och våld som kvinnor upplever i politiken.
Sociala medier är en mycket viktig del för att det har stort ansvar det vill säga speglar och presenterar kvinnliga politiker. I enkäten Riksdagsstyrelsen som utförde 2016 visade att unga kvinnliga ledamöter ofta utsattes för obehagliga behandling på sociala medier exempelvis könsskillnader när det gäller kommentarer om kön/sexualitet där kvinnor utsätts mycket mer än män. Kvinnliga politiker utsätts för mer hot och våld. I USA utsätts kvinnliga borgarmästare för våld dubbelt så hög än deras manliga kollegor. Svensk kontext visar att kvinnor på politiska toppositioner i kommunpolitiken är mer våldsutsatta än män.Våld utsattheten ökar betydligt högre när de kommer i hierarkin (Håkansson,2020). Studien belyser också att könsskillnader märks mycket mer i det sista karriärsteget.
Svårt för kvinnor att nå toppen
Inte många kvinnor når toppen i politiken där i två av tre kommuner är det män som får och utnämstill topposition,kommunstyrelsen ordförande. För första gången på länge minskade också antalet kvinnliga kommunstyrelseordförande efter valet 2018.
En teori som Eagly och Karau har utvecklat om “roll överensstämmelse” ( Role Congruency) handlar om hur könsstereotyper skapar olika förväntningar på män och kvinnor och att kvinnor på ledande positioner får det svårare att stå emot på det traditionella manliga betender eftersom de inte anses “passa in”. Dessa stereotyper handlar mest om att kvinnor ses som mer omvårdande och kollektivt orienterade medan män ses som ambitiösa och individualistiska.
Enligt studien Heilman m.fl. (2004) visar att kvinnor som uppnår maktpositioner straffas trots att de är framgångsrika och duktiga på jobbet. Studien består av tre experiment och visar att även när kvinnor i försöket uppfattades som framgångsrika i samma utsträckning som männen,sågs de fortfarande mindre sympatiska och som mer fientligt inställda. Den här effekten var för kvinnor som var ledare i maskulina branscher eller i könsneutrala branscher. Studien visar också att negativa utvärderingar potentiellt får flera negativa effekter för kvinnor som är ledare,trots att de är framgångsrika. Resultatet drar slutsatsen att kvinnor som lyckas i maskulina branscher riskerar att straffas därför att de bryter mot könsstereotyper om hur kvinnor ska vara.
Könsstereotypa föreställningar
Det finns även könsstereotyper kopplade till känslor som kan verka hindrande och begränsande för kvinnliga ledare. I linje med stort antal studier som gjorts av känslor,kön och ledarskap framhåller Brescoll (2016) att stereotypiska föreställningar skapar två typer av svårigheter för kvinnliga ledare. Den handlar mycket om känslor som det är rimligt att uttrycka i en given situation och för det andra om vilken sorts känslor som får uttryckas. Sedan har vi ett annat begrepp Brescoll som betyder att i västvärlden finns uppfattning om att kvinnor är mer känsliga samt uttrycker mer känslor än män,detta kopplas med att ledare föreställning bör kunna kontrollera känslor och fatta beslut som inte är känslostyrda.Många studier har visat att kvinnliga ledare straffas om de uttrycker för mycket känslor men också kvinnliga ledare som uttrycker för lite känslor kan straffas också för att de ses som känslokalla.Enligt Brescoll kan detta dilemma leda till fördomar som påverkar både utnämning och utvärdering av kvinnliga ledare negativt.
Glastak
Enligt Bergqvist (2011) som ges oss en historisk blick över kvinnors representation i regeringen i de nordiska länderna,inklusive Sverige. Danmark och Finland var först att nominera den första kvinnliga ministern på 1920-talet,medan den första kvinnliga ministern i Sverige och Norge blev utnämnd först på 1940-talet och i Island först år 1970.På 1990-talet hade alla nordiska länder mer än 40 procent kvinnor i regeringen.
Enligt internationella studier så har de visat att kvinnors och mäns utnämningar till ministrar ofta följer ett könat mönster där kvinnor utnämns till typiskt feminina positioner. Däremot finns dock inte stöd för könsstereotyper utnämning i Sverige, men vissa könsskillnader uppträder i analysen. Studien visar också att kvinnor som har erfarenhet från feminina utskott i riksdagen har högre sannolikhet att bli utsedda till ministrar,sannolikheten för kvinnor som suttit i typiskt maskulina utskott lägre. Det visar också att kvinnor som ger sig av från partilinjen lägre sannolikhet att bli utsedda till ministrar däremot män som ger sig av inte minskar sina chanser och möjligheter på motsvarande sätt.
Folke och Rickne (2016) visar i en studie av kommunpolitiker vad är det som gör det svårare för kvinnor att nå högre positionerna och de kallas det för ett glastak. Studien använder ett dataset över alla kommunpolitiker invalda 1988-2010 där kan de följa alla politiker och deras karriärvägar över tid. I dataset finns tre nivåer, ordinarie invalda ledamöter, nämndordföranden på mellannivå och kommunstyrelseordföranden. Studien visar att kvinnor minskar på högre nivåer i den politiska hierarkin. Skillnaden som resultatet visar kan inte förklaras på grund av erfarenheter och utbildning. Dessutom har en genomsnittskvinna 40 procent lägre chans att vara anställd på någon ledande position och 50 procent lägre sannolikhet att vara anställd på posten som kommunstyrelseordförande,än genomsnittsman.
Hur kvinnor och män ställs i media
Medier har förmågan att styra en stor del av våra tankar som kallas för kognitiva selektionsprocesser och har förmågan att påverka oss. Dagordningsteorin är en av de mest inflytande och populära teorierna inom medieforskning och förklarar mediernas makt och påverkan över dagordningen. Dagordningsteorin har två nivåer, den första handlar om att medierna påverkar vad människor har åsikter om men inte vilka de specifika aspekterna är. Medan den andra nivån i stället handlar om vad människor tänker på samt hur de tänker på det (Strömbäck,2009,s. 111).
När Mona Sahlins hade röda handväska med i bilden,började alla artiklar som publicerades kring den under valrörelsen 2010 kritisera henne och reagera kraftigt på hennes kläder. Hon kritiserade kraftigt för att ha med väskan i bilden, orsaken till att hon kritiserades kraftigt är att märket på väskan var dyrt. Efter media skrev om det så reagerade folk på väskan, trots att de gjorde inte det förut. Jämfört med Reinfeldt så det är svårt att hitta någon liknande “skandal” som lyfts fram kring Reinfeldt och hans person. Kent Asp belyser dessutom i sin undersökning från 2010-års val att rapporteringen kring Sahlin var mer negativ än den om Reinfeldt.
Genus är ett begrepp som kom i början av 1980-talet och utvecklade begreppet könsroll. Genus betyder den sociala och kulturella konstruerade könstillhörigheten. De könsegenskaper som visar vad är manlig respektive kvinnligt samt maskulint respektive feminint. Genuskonstruktioner behåller och bevarar på olika sätt i vårt samhälle genom sättet vi behandlar och beter oss mot kvinnor och män ,även om dessa konstruktioner allt mer ifrågasätts.
Kent Asp har studerat medierapporteringen i de svenska valrörelserna sedan 1979 och för valet 2010 jämförde han hur medierna rapporterat om Sahlin,respektive Reinfeldt och med fokus på hur positivt respektive negativt det rapporteras kring de båda partiledarna. Han har undersökt om den ene fått mer uppmärksamhet än den andre i antal publicerade artiklar. Medierna rapporterade tydligt mer negativt om Mona Sahlin än om Fredrik Reinfeldt. Tre av fyra artiklar i Expressen som handlade om Sahlin hade en negativ vinkling på henne.
Sättet kvinnliga politiker framställs på i nyhetsmedier går parallellt med sättet kvinnor i största allmänhet framställs på i medierna. För det mesta är journalisterna och politikerna män och de allra flesta källorna eller experterna som kommer till tals i medierna är män. Journalister brukar använda till sitt försvar och stöd brukar att de inte låter kvinnliga politiker komma till tals eftersom de är inte så många ,men i verkligheten det största allmänhet är fler än män än kvinnor som får komma till makten och når makten men för de manliga ministrarna ser det annorlunda ut. Här framgår inga specifika egenskaper som positiva eller negativa. Kvinnliga politiker kritiseras hårdare i medierna och det ställs högre krav på dem än på de manliga kollegorna (Nelson 2013). Olika egenskaper anses kulturellt och socialt vara mer manliga eller kvinnliga förklarar Monika Djerf-Pierre i sin artikel från 2003 “Journalistikens kön. Fältets struktur och Logik under 1900-talet” (Nelson,2013). Hon hävdar att ofta beskrivs de manliga egenskaper på bättre sätt och anses som makt och kunnighet medans hemmet och privatliv och föräldraskapet kopplas till kvinnor.
Karen Ross,Elizabeth Evans,lisa Harrison,Mary Shears och Khursheed Wadia (2013) undersökte i samband med det brittiska valet 2010 hur kvinnliga och manliga politiker gestaltades i tolv brittiska tidningar (Nelson, 2013). Deras studie visade kvinnliga och manliga politiker fick uttala sig om olika ämnen men de kvinnliga politikerna fick bara uttala sig om frågor kring genus och privatlivet i högre utsträckning än de manliga politikerna. Biden fick uttala sig om USA:s ekonomi och kriget i Irak i större utsträckning än Palin. Palin fick prata om frågor kring abort och familjepolitik i större utsträckning än Biden. Att Palin inte fick uttala sig i lika mycket utsträckning som Biden om ekonomi i USA och kriget i Irak skriver författarna och konstaterar att det visar tydligt och presenteras Palin som okunnig i de ämnena som hon fick inte prata om, dessutom visar att hon fick inte chansen att uttrycka sitt åsikt om de för att de anses manliga och passar inte kvinnor.
Alla kvinnliga politiker gestaltas inte efter sitt utseende eller privatliv, säger Jarlbro(Nelson, 2013).En kvinnlig politiker med maskulin ledarstil kan gestaltas, kan uppfattas och kallas som aggressiv trots att den finns ingenting som bevisar det förutom att de är mer manliga och ju mer aggressiva de kvinnliga politikerna är desto mer krigsmetaforer använder journalisterna för att gestalta de kvinnliga politikerna. Jarlbro förklarar att anledningen till att kvinnliga politiker med manlig ledarstil bemöts så här kan bero på att normen för vad som är som manligt och kvinnligt bryts ner.